Calm?

Idag fick jag höra en sak som fick mig att filosofera när jag tillslut efter en lång jobbdag
ställde mig i duschen.
Min värdmamma sa nämligen till mig att hon gillar att jag är så lugn i alla situationer med barnen.
Att jag utstrålar ett lugn. Dom har sagt de innan med. Att huset och barnen är så lugna.

Jag blev så glad av att höra de, för hur kan man ge ett lugnt intryck när man känner
sig allt annat än lugn? Hon jobbar hemifrån så hon hör alla konversationer och tvister jag har med barnen.
Men åter till grejen, lugn.

Fick höra för ungefär 1 år sedan nu när jag varit på Lindgården 1 & ett halvt år. Då säger en av mina arbetskamrater att jag är väldigt lugn. Att hon aldrig kunnat tänka sig att jag var en stressad person. (?)
Que. Haha jag fattade ingenting. Jag som är allt än annat än lugn på fritiden?! Som jag känner de själv i alla fall.

Jag ser verkligen de som en komplimang, att höra att jag är lugn. För även om jag är stressad till tusen eller arg eller ledsen så visar jag ett lugnt uttryck på min arbetsplats? 
Jag vet inte, men tror inte mina vänner  och familj skulle beskriva en av mina egenskaper som "lugn" 
Så därför ska jag fråga mina nya vänner här i Massachusetts nu ikväll vad för bild dom har av mig än så länge.
För vi ska nämligen till Cheseecake factory ikväll! De hämtar mig snart när jag bytt om och så.
Sen väntar en grym helg i NEEEEW YORK! :D
Var bara tvungen att få ner mina tankar även om de mesta är just goja.
Ni behöver inte fatta. Men jag var tvungen att få ut de.

Äntligen helg! Ha en bra helg! / Lugna Jasmine  ha ha















Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0